Att införa totalstopp för yrkesfisket vid vissa vatten är en metod som många biologer tror på för att få krympande fiskbestånd att återhämta sig och växa till. Lockbetet för yrkesfiskare att gå med på förbud är att fångsterna kommer att bli större även där de får fiska.
Men hittills har bara ett rejält försök med total fredning i Sverige genomförts. Det är på Vättern där Fiskeriverket för fyra år sedan stängde tre vattenområden, sammanlagt cirka 15 procent av sjöns totala yta, för allt fiske.
– Det här är det största testet som har genomförts i en insjö, både i Sverige och Europa, säger Alfred Sandström, projektledare vid Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.
Motivet var att rädda rödingen och siken, eftersom fångsterna blivit allt mindre sedan 1950-talet. Rödingen söder om Dalälven finns med på rödlistan över hotade arter.
Samtidigt infördes regler för större maskor i näten, så att de minsta rödingarna gick fria. Även minimimåttet för hur små fiskar som får dras upp ökades.
Efter fyra år har projektet nu utvärderats och resultatet tyder på att fredningen har haft effekt. Genom provfiske har man sett att rödingfångsterna har blivit tre till fyra gånger större. Även siken har ökat kraftigt i hela sjön. I de avlysta vattenområdena finns en tendens att både sikar och rödingar är större, däremot är fångsterna inte större än utanför fredningen.
– Sportfiskarna säger att fångsterna är de bästa på länge. Det är ingen tvekan att det har gått uppåt, säger Alfred Sandström.
Men ett uppenbart problem vid tolkningen av resultatet är att yrkesfiskarna slutade med rödingfiske ungefär samtidigt som fredningen infördes. Att fiska signalkräfta blev mycket mer lönsamt, så Vätternfiskare började med det istället. Därför går det inte att peka ut just fiskeförbudet som säker orsak till de större fångsterna.
– Det är förstås ett problem, men jag tycker man kan säga att projektet är lyckat ändå, eftersom de bestånd man riktar in sig på har ökat, säger Alfred Sandström.
Ett par år till med fiskeförbud skulle ge tydligare besked. Alfred Sandström hoppas på att projektet får fortsätta ett tag till.
När beslutet om de fredade vattenområdena togs, var flera yrkesfiskare kritiska till gränsdragningen. Det fanns också en oro att förbudet skulle bli permanent, berättar Lars-Eric Andersson som är fiskeguide i Vadstena.
– Gör man bedömningen att det är risk att rödingbeståndet går ner sig så är det bara att acceptera åtgärden. Men man måste hela tiden utvärdera och omvärdera beslutet, så att inte områdena blir kvar livet ut, anser Lars-Eric Andersson.
Han har haft fiskat röding i Vättern i över 25 år och haft sin trollingfirma i tio. Att antalet rödingar har ökat är helt klart, anser han. Men det kan inte enbart bero på fiskestoppet.
– Det kan inte påverka på det sättet, så snabbt och så mycket, menar Lars-Eric Andersson.
Övergången till kräftfiske har spelat en stor roll, tror han.
Totalt fiskestopp har debatterats även för det hårt utfiskade torskfisket, då i havsområden. Nyligen föreslog Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium och dess danska motsvarighet att vissa områden i Kattegatt bör fredas helt från torskfiske. I andra områden sträcker sig fredningen över lekperioden.
Alfred Sandström poängterar att torskbestånden beter sig olika på olika platser. I Kattegatt håller sig fiskarna till ungefär samma vatten, medan de som finns öster om Bornholm eller i Nordsjön vandrar mycket mer.
– För att få någon effekt på torsken i Nordsjön skulle väldigt stora områden behöva fredas, mellan 50 och 80 procent.
Hans slutsats är att fiskestopp är mest effektivt för fiskarter som inte är så vandringsbenägna.
Susanna Baltscheffsky
susanna.baltscheffsky@svd.se
Detta enilgt en artikel i svd.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1928269.svd
